kalla mig royalist eller vad ni vill. men jag kan tycka att det är lite skönt att kungen har levt ett liv som inte bara går ut på att vara politiskt korrekt och klippa band hela dagarna. herregud alla är vi människor och alla har vi varit unga. sen om man är en offentlig person eller inte borde inte spela så stor roll. helst om man inte har valt det själv.

sen kanske tanken var god att skriva en självbiografi åt kungen (han har ju tydligen lite svårt för såna saker). men då kanske man ska göra det i samråd med honom och kanske prata lite med honom om vad man tar upp. kanske lite, jag vet inte. jag är ju varken kung eller kungaboksskrivare-för-att-göra-löpsedlar(som ändå inte säljer, för ingen bryr sig ett skit). men det känns som en bra och en ganska självklar grej.