Jag fick in musiken och bilderna i mobilen efter mycket tandagnisslan. var tvungen att hota med att kasta ut den genom fönstret och hoppa på den för att det skulle fungera. tänk att man måste bli förbannad hela tiden! men nu är vi ganska bra kompisar igen, vi lär känna varnadra. upptäcker nya sidor hela tiden. vet du tillexempel att den har en ordbok och en massa clipart figurer? men en sak ska den ha jävligt klart för sig, man ställer upp och fungerar. då kommer vår relation bli kärleksfull och långvarig.

för att visa hur vänligt inställd jag är till den funderar jag på att sy ett litet fodral av någon gammal fin strumpa. tänkte att jag skulle ha tagit någon av elins när jag sorterade strumpor imorse. men mamma tyckte inte att det var någon bra idé eftersom det fattas så många för henne redan. men då skulle det väl inte märkas om jag tog en...? tål att tänkas på, fint ska det bli i alla fall.

annars har företaget målat en dörr som ser ut som en gigantisk sandwich. men om man sätter på ett handtag (som är en julgranskula med silvrig tejp) så lir det nog bra, inbillar vi oss. eller så ser det ut som en sandwich med ett stort silverströssel. men det är ju festligt på sitt vis.