jag är en pengakåt jävel. det måste jag erkänna. ju mer jobb destomer pengar, det är precis så min hjärna fungerar. har alltid fungerat så sedan jag fick mitt första jobb. jag kan omvandla arbetstimmar till pengar på ett kick. därför har jag VÄLDIGT svårt att säga nej till jobb. fruktansvärt svårt. därför blev jag mäkta förvånad när jag hörde mig själv erbjuda kajsa att jobba på lördag istället för mig. min pengakörtel skriker; nej för i helvete människa vad gör du?! det är OB!!
detta medan den nykära fjanten nickar, ler och funderar på hur det är att sova i tält. och säger något om att det bara är några timmar och att de kommer att komma igen.

i vilket fall är det bestämt, klappat och klart. det kan nog vara bra för körteln om den får känna att den inte kan bestämma allt hela tiden. om den får det så kanske den blir som de där tokiga svarta moinstren i huvudet på rökare. dom som går wild and crazy när de inte får nikotin. fast inte fan kommer detta att bli en vana. ohnej för i helvete, once in a life time! jag tänker fan inte bli någon toffel.

och förresten så jobbade jag in det där i måndags!
(det är det jag ska intala mig hela helgen)