det är inte ett direkt nytt ämne att mina grannar gillar att festa. och nu vet jag det ändå lite bättre. eftersom det föll på min lott att jobba hela helgen och alla efterföljande helgdagar så tänkte jag i min enfald att då ligger jag hemma på soffan, ger blanka fan i att fira och istället lägger mig tidigt. jag ahde gjort upp en plan b, som hette "rym till mamma och pappa och sov där om det verkar som de ska riva huset ikväll". .men jag tyckte att det var lungt och gick och la mig. så jävla fel jag hade. jag tänker inte gå in på precis alla tankar och hela händelseförloppet i detalj. jag nöjer mig med att åter säga att det här är ett lyhört hus som inte blir mindre lyhört at att man har ljudet på till max när man har dörren öppen och tror att man kan prata ostört i trapphuset genom att stå där ute och skrika eftersom man måste överrösta musiken. och nej jag är ingen bitter gnällkärring om de bara går ut och försvinner vid 12. men när de kommer tillbaka halv ett och fortsätter i samma stil då blir jag fly jävla förbannad. måttet blev rågat klockan 3 , fyra timmar senare var jag tvungen att kliva upp och åka till jobbet. arg som ett bi ringer jag på dörren och svär om "att de för i helvete måste sänka ljudet och sluta skrika i trapphuset eftersom jag ska upp och jobba om några timmar.det finns någonting som heter passiv rökning och det är farligt står det på cigarettpaketen, men passiv festning är fanimig värre för både kropp och själ

vaknar av klockan och känner mig som ett lik. drar på extra rouge och inbillar mig att det ska bli kul att köra till gövle och jobba själv några timmar. kommer fram och slänger i mig en risifrutti eftersom jag inte kommer att ha tid att äta, om jag ahr otur förrän kl halv tre.

låt oss säga, jag hade otur. efter en timme börjar alla tåg först ställas in sen omledas eftersom det hade skett en olycka. det är aldrig kul att jobba när det är såna störningar, men lägg då på att majoriteten av resenärerna var på fest igår och var bakis. alltså inte de gladaste.

klockan två är allt över och trafiken rullar som den ska. jag är helt färdig, utsvulten och  less på livet. men tur i oturen så gjorde ilskan över lagen om sakers jävlighet(allt detta räknas dit) att jag var så arg hela vägen hem att jag inte ens behövde oroa mig för att somna efter vägen.

den som så mycket som hickar i trapphuset ikväll, han får med mig att göra. punkt