en salig blandning

 
helgen som gick bestod av åtskilliga turer till falun där det både gräts och skrattades lite. min finaste och bästa morfar har fått en stroke, men det går åt rätt håll som tur är så det känns ganska okej att vara tillbaka i gävle när man vet att han kan äta fiskgrattäng.
När jag inte var där målade jag naglar med mina bästa kompisar, var på bio och käkade pizza. vardags lyx kallar man sådant.
Jag tänjde även lite på min "lilla Bubbla" och gick på hockey med min pojkvän och hade riktigt roligt, även om de åkte på stryk och vi blev helt hjärntvättade av västeråsklacken. fast det bevisar bara att brynäs är det starkare laget ändå(för de vinner iaf när vi är på match). och eftersom jag numera är en så hängiven (det trodde väl ingen skulle hända men..) hockeyfantast så avslutades kvällen hos hans föräldrar med x antal matcher i hockeyspel. jag är fortfarande osäker på om jag skulle ha kört lite läggmatcher för att det var första gången jag träffade dem "på riktigt"... men det tänkte jag inte på då utan spöade istället skiten ur dem. hoppas helt enkelt på att de blev imponerade istället. annars får jag baka en burk kakor som plåster på såren...
 


det avr min helg och början på veckan. idag är jag tillbaka i den SOLIGA storstan med hela 8 varma grader. det är helt underbart och fantastiskt och några superlativ till, för jag har, håll i er...fått veta att jag kommer att få jobba (trummvirvel) 95% i två hela månader!! HA säger jag till dem som inte "vill" anställla mer än på 80%, HA! och som grädde på moset har jag fått en praktikant (eller kanske inte bara jag, men hon är tjej och i samma ålder så lite min är hon nog) som ska vara hos oss mars ut! gud så trevligt med lite tjejsnack och variation mot senaste året med nästan bara karlar. nu kanske min kropp slipper göra om tuttarna till kulor i nedre regionen för att slutligen bli helt en av grabbarna. ingen är gladare än jag!

snöhelvetet

iden här stan finns det mycket av en sak. och det är den här förbannade snön. drivorna är stora som villor och vallarna längs vägarna är alla minst en meter höga. vart man än går känns det som man är i en labyrint. jag tänkte att jag skulle fjäska till och ta bilen imorgon när syster yster kommer på besök. men det räckte med att kasta en blick på stackars mördarmazdan för att inse att det skulle bli ett helt företag att skotta bort vallen och all jävla blötsnö. icke! jag är så förbannat trött på den här vita skiten att jag när som helst kommer att köra en fontän-spya på alltihop. men inte kommer det att bli bättre för det. enligft farbrorn vid bussen får man räkna med åtminstonde en och en halv månad till. vad är det här för ett jävla ställe?

men som en trogen kund sa imorse; men det är ju nollgradit i allafall, det får man ju vara glad för ändå, då finns det lite hopp...

glad alla hjärtansdag förresten, "SJ prio <3 dig" och det är väl en jävla tur det med tanke på hur mycket jag tjatar om det.

RSS 2.0